Historik om Kustbevakningen

Att bevaka landets kuster för att upptäcka och förhindra brott, som till exempel smuggling, har gamla traditioner. Redan för 370 år sedan hade Sverige en kustbevakning, strandridarna. Under århundradena har verksamheten utvecklats till att idag vara en modern myndighet med långt fler uppgifter och med cirka 850 anställda.

Från strandridare...

Kustbevakningen bestod år 1638 av två strandridare. De var stationerade i Kalmar och hade till uppgift att förhindra smuggling och vrakplundring. Verksamheten sorterade under den svenska tullen och den 25 mil långa patrulleringen längs östkusten skedde till fots eller till häst. Detta sätt att patrullera dominerade kustbevakningsverksamheten i mer än 300 år ända fram till andra världskrigets början.

Under kriget minskade smugglingen längs kusterna och kustbevakarens arbetsuppgifter ersattes av nya, till exempel kontroll av sjötrafiken, visitation av fartyg och personer, kontroll av passerkort och plombering av radiosändare. Efter kriget utökades verksamhetsområdena ytterligare och jakttillsyn, organiserad sjöräddning, fiskeritillsyn och kontroll av säkerhetsbestämmelser på fartyg blev nya arbetsuppgifter.

1971 fick Kustbevakningen regeringens uppdrag att svara för oljebekämpningen till sjöss. 1974 utökades ansvarsområdet till att omfatta även kemikalieutsläpp och 1978 ålades man att också svara för havsfiskeövervakningen. 1982 fick kustbevakarna polisiära befogenheter till havs samt i Vänern och Mälaren.

... till dagens kustbevakare

1988 blev Kustbevakningen en egen civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet. Regeringen ville med detta renodla den civila verksamheten till sjöss samt skapa större samverkan mellan myndigheter med ansvar och uppgifter till sjöss.

I dag är Kustbevakningen en myndighet som övervakar, räddar och hjälper till sjöss och som har ett nära samarbete med flera myndigheter, bland annat Polisen och Tullverket. I Kustbevakningens uppdrag ingår också Frontex, EU:s gräns- och kustbevakningsbyrån, som ska skydda de yttre gränserna för EU:s område med fri rörlighet.