Sveriges territorialhav och ekonomiska zon
Havet delas enligt havsrättskonventionen upp i olika maritima zoner:
- inre vatten
- territorialhav
- angränsande zon
- exklusiv ekonomisk zon
- kontinentalsockel
- det fria havet
De rättigheter och skyldigheter som Sverige som kuststat har i respektive zon regleras i havsrättskonventionen, men generellt kan sägas att ju längre ut från land man kommer ju mindre kan kuststaten bestämma om.
Indelningen har sin grund i Förenta nationernas havsrättskonvention (United Nations Conference on the Law of the Sea, UNCLOS) som trädde i kraft 1994. Konventionen beskriver nationers rättigheter och skyldigheter vid nyttjande av haven, med riktlinjer för miljön och havens naturresurser.
Inre vatten och territorialhav
Inre vatten och territorialhav är kuststatens egna havsområden. Som namnet territorium antyder så innebär det att Sverige kan bestämma det mesta om vad som får göras i områdena och av vem. Sveriges territorialhav utgörs av det vatten som är beläget utanför baslinjen ut till 12 nautiska mil räknat från baslinjen.
Ekonomisk zon och kontinentalsockel
Den ekonomiska zonen kan sträcka sig 200 nautiska mil från baslinjen. I Sverige överlappar den ekonomiska zonen och kontinentalsockeln varandra. Detta havsområde är inte svenskt territorium och Sverige har bara vissa specifika suveräna rättigheter. På ekonomisk zon har Sverige suveräna rättigheter att utforska och utnyttja naturtillgångarna och avseende konstgjorda anläggningar samt för skydd och bevarande av miljön. Suveräna rättigheter betyder att andra stater inte har rätt att göra det som Sverige har suveräna rättigheter till utan Sveriges tillstånd. På kontinentalsockeln har Sverige bara suveräna rättigheter att utforska och utvinna alla tillgångar, men det finns också bestämmelser om anläggningar.. I Sverige är frågorna reglerade i lagen och förordningen om kontinentalsockeln samt lagen och förordningen om Sveriges ekonomiska zon.
Generellt sett har en kuststat stor befogenhet att utfärda lagar för att bland annat förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från fartyg i den ekonomiska zonen samt avseende forskning på och användandet av naturresurserna som till exempel fiske. Sverige har bland annat regler om att man måste ansöka om tillstånd för marinvetenskaplig forskning. Även på kontinentalsockeln har kuststaten rätt att utfärda lagar gällande undersökningar av kontinentalsockeln.
Samtidigt finns många rättigheter för alla andra stater, exempelvis rätten till sjöfart och överflygning och rättatt lägga ut undervattenskablar och rörledningar. Det finns alltså en rätt för alla stater att lägga ut kabel och rörledningar på en annan stats ekonomiska zon eller kontinentalsockel. Rätten att lägga ut kabel eller rörledningar får bara begränsas av kuststaten om det behövs för att bevaka de exklusiva rättigheter som kuststaten har, det vill säga om det är nödvändigt för att kuststaten ska kunna undersöka kontinentalsockeln eller utnyttja naturtillgångar eller för att skydda miljön.
Kustbevakningens mandat
Kuststaternas rättigheter och därmed kuststatsmyndigheternas befogenheter på ekonomisk zon och avseende kontinentalsockeln är komplexa och man behöver titta på varje konkret situation, men mycket förenklat kan man säga följande om Kustbevakningens mandat.
- De flesta svenska lagar gäller inte på ekonomisk zon och kontinentalsockeln och kan inte tillämpas av vare sig Kustbevakningen eller någon annan myndighet, med undantag ombord på svenskflaggade fartyg. Ombord på svenskflaggade fartyg gäller de flesta svenska lagar även om de befinner sig utanför svenskt territorium. Detta innebär att de flesta av de kontroller Kustbevakningen kan göra på svenskt territorialhav kan vi inte göra på utländska fartyg i ekonomisk zon eller på fria havet.
- Kontroller kan endast göras inom de specifika områden där Sverige som kuststat har rätt att utfärda lagar. Som angivits ovan är det huvudsakligen inom områdena miljö eller fiske, men även tillsyn över nedlagda rörledningar. Kustbevakningen har alltså rätt att göra fiskekontroller, men inte rätt att exempelvis kontrollera nykterheten på befälhavaren.
Av samma anledning är inte allt som är straffbart om det begås på svenskt territorium straffbart om det utförs i den ekonomiska zonen. Det måste särskilt ha angetts i lagen att det är straffbart också i den ekonomiska zonen, så är fallet avseende de flesta fiskebrott och miljöbrott. Det kan också vara straffbart i Sverige på grund av någon annan särskild anknytning till Sverige. Sådan särskild anknytning har exempelvis svenskflaggade fartyg, men det kan också vara brott som är riktade mot inrättningar som tillkommit med stöd av lag på svensk ekonomisk zon eller kontinentalsockel.
- Är det riktat mot Sveriges säkerhet eller ett särskilt skyddat svenskt intresse och är straffbart, vilket det alltså endast är i ett fåtal situationer, har Kustbevakningen precis som polisen, polisiära befogenheter, men förundersökningen leds oftast av åklagare.