Frågor och svar om nykterhetskontroller

Fråga: Hur vanligt är det att folk är berusade på sjön?

Svar: De flesta kör nyktra på sjön idag. Vi märker när vi är ute att kunskapen om lagstiftningen mot sjöfylleri är god och att det finns en medvetenhet kring frågan. Vårt intryck är att de flesta är positiva till att man inte ska dricka alkohol och köra båt.

Det är värt att påpeka att sjöfylleri inte är det vanligaste brottet på sjön. Vi rapporterar till exempel fler fiskebrott och fortkörningar, och utför fler kontroller i de flesta andra verksamhetsområdena.

Fråga: Har sjöfylleriet ökat?

Svar: Förra året skrev vi 123 rapporter om misstänkt sjöfylleri, vilket är samma antal som året innan (2022). Vi ser att antalet brott minskat sedan den nya lagstiftningen trädde ikraft 1 juli 2010.

Fråga: Vilka är anledningarna till att antalet sjöfylleribrott minskat sedan 2010?

Svar: Vi ser tydliga beteendeförändringar bland fritidsbåtstrafikanter sedan lagändringarna 2010 och införandet av en nedre promillegräns, till exempel är trenden tydlig med att båtförarna är nyktra även om passagerarna är berusade.

Fråga: Har den nya lagstiftningen påverkat säkerheten på sjön?

Svar: Vi ser ett delvis förändrat beteende jämfört med tidigare. Till exempel utser man någon som kör båten hem, och som får hålla sig nykter. Vi ser också att där det finns gästbryggor, oftare väljer man oftare att ligga kvar över natten.

Kustbevakningen för inte statistik över olyckor till sjöss. Polisen har utredningsansvar för sjöolyckor, och även Transportstyrelsen följer upp antalet varje år.

Fråga: Vad innebär lagstiftningen mot sjöfylleri?

Svar: Sedan 1 juli 2010 gäller en gräns på 0,2 promille för sjöfylleri. Regeln gäller alla fartyg som kan framföras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter. Den som har 1 promille alkohol i blodet eller mer döms i normalfallet för grovt sjöfylleri. Lagen innebär också att Kustbevakningen och Polisen, på dessa båtar, får göra slumpmässiga nykterhetskontroller till sjöss för att kontrollera nykterheten i svenska vatten.

Fråga: Att den nya lagen gäller större båtar, och inte de som är mindre än 10 meter – är inte det en lucka? Borde det inte gälla alla?

Svar: Fortfarande gäller den gamla lagstiftningen för de båtar som är mindre än tio meter eller går saktare än femton knop. Kustbevakningen har rätt att stoppa dem och kontrollera nykterheten om man kan misstänka att båtföraren är påverkad av alkohol eller annat medel och inte kan framföra båten på ett säkert sätt. En båtförare som är påverkad av alkohol kan dömas för sjöfylleri om inte båten kan framföras på ett säkert sätt.

Fråga: Vad anser Kustbevakningen om de promillegränser som finns?

Svar: En tydlig gräns är bra, det har vi alltid sagt. Att det finns gränser som gör tydligt vad som är tillåtet och inte tillåtet är positivt och har en pedagogisk effekt. En tydlig lag är lättare att förstå, och för oss lättare att tillämpa i vår kontrollverksamhet.

Fråga: Det finns de som menar att lagen riktar sig mot fel personer eller båtar, att den kriminaliserar och skapar problem?

Svar: Lagen är stiftad av Sveriges riksdag. Eventuella förändringar beslutas också där, och föregås av en politisk process. Kustbevakningen har som myndighet i uppdrag att utföra sina arbetsuppgifter enligt gällande lagstiftning. Vår uppfattning är att lagen underlättat för vår kontrollverksamhet och lett till en beteendeförändring på sjön.

Fråga: Är det vanligt att barn får köra sina berusade föräldrar?

Svar: Det är inget utbrett fenomen, men det förekommer. Det är inte heller något nytt, vi har sett detta även innan lagförändringen 1 juli 2010. Det som däremot blivit vanligare är att man antar ett beteende som liknar det vi ser på land, det vill säga att man utser någon som är nykter för att kunna köra båten.