En tillbakablick på året som gått

Anförande under rikskonferensen Folk och Försvar

Under rubriken ”Kustbevakningen – en viktig länk mellan fred och krig” talade Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin på rikskonferensen Folk och Försvar i inledningen av 2024 om gråzonsproblematiken i den maritima miljön.

– Vi arbetar i en geografi som berör samtliga beredskapssektorer och civilområden. Kustbevakningen är en av få myndigheter som ingår i flera beredskapssektorer. Vi står också med ett ben i det militära försvaret, sade Lena Lindgren Schelin i sitt anförande.

Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

Veckolång miljöräddning i is söder om Umeå

Sent på måndagen den 12 februari gick en 28 meter lång bogserbåt på grund utanför Norrbyskär, söder om Umeå när hon assisterade ett systerfartyg och en pråm. Kustbevakningen fick larmet från Sjöfartsverkets JRCC vid midnatt mellan måndagen och tisdagen.

Under en vecka arbetade Kustbevakningens besättning ombord på KBV 181 med att förhindra ett oljeutsläpp från bogserbåten. En förundersökning om misstänkt vårdslöshet i sjötrafik upprättades.

Den grundstötta bogserbåter fick kraftig slagsida. Ingen olja läckte ut under räddningsinsatsen.

TT-Line krävs på 1,2 miljoner kronor efter oljeutsläpp från Marco Polo

Ett övervägande om vattenföroreningsavgift skickades i februari till rederiet för Marco Polo angående den olja som släpptes ut i Pukaviksbukten i oktober 2023. Avgiften, beräknad utifrån utsläppets storlek och fartygets bruttodräktighet, är 1,2 miljoner kronor.

Efter ett utsläpp från ett fartyg har Kustbevakningen flera uppgifter och skyldigheter. En av dem är att utreda och besluta om den administrativa sanktionsavgiften vattenföroreningsavgift, enligt Lag om åtgärder mot förorening från fartyg (1980:424).

Kustbevakningens krav på ersättning för kostnaderna som uppstod i och med räddningsinsatsen är ännu inte avgjorda då ytterligare krav fortfarande kan komma att ställas.

Oljesanering efter att fartyget Marco Polo gått på grund.

Nato-inträde

Måndagen den 11 mars uppmärksammade Kustbevakningen anslutningen till Nato med en flaggceremoni. Natomedlemskapet är en angelägenhet för hela samhället och en central utgångspunkt för uppbyggnaden av totalförsvaret, det vill säga både det militära och det civila försvaret.

− Kustbevakningens bidrag inom Natosamarbetet är prioriterat, det stärker vår motståndskraft. Natos grundläggande värderingar om fred, frihet och demokrati är också vad Sverige bygger på, sade generaldirektör Lena Lindgren Schelin i en kommentar.

Nystart för sjöövervakningsrådet

Kustbevakningen har ansvaret för att samordna de civila behoven av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter.

Omvärldsläget gör det angeläget att hela tiden vässa kunskaper och metoder för hur vi samarbetar och delar information. I slutet av april träffades företrädarna för Sjöövervakningsrådet för en nystart i syfte att höja ambitionsnivån ytterligare och etablera rådet på tre olika nivåer: den strategiska, den operativa och den taktiska.

Sjöövervakningsrådet omfattar ett tiotal myndigheter.

Från vänster: Erik Eklund, generaldirektör Sjöfartsverket; Henrik Jonsson, överdirektör Kustbevakningen; Johan Norrman, generaldirektör Tullverket; Johan Berglund, statssekreterare Försvarsdepartementet; Lena Lindgren Schelin, generaldirektör Kustbevakningen, Mikael Granholm generaldirektör Försvarsmakten, Pär-Åke Eriksson, chef operativa avdelningen Kustbevakningen; Anton Arnesson, Försvarsmakten. Övriga på mötet, från Marinen, Polismyndigheten, Transportstyrelsen, SMHI, Sveriges geologiska undersökning och MSB deltog digitalt. Foto: Karin Cars.

Sabotage mot kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön

Under året har flera misstänkta sabotage mot undervattenskablar utförts i Östersjön. I juni inleddes därför Nordic Warden där nationerna i Joint Expeditionary Force (JEF) turades om att förstärka patrulleringen av Östersjöregionen för att skydda kritisk undervattensinfrastruktur. Kustbevakningen bedrev under Nordic Warden sjöövervakning inom sitt ordinarie sjöövervakningsuppdrag och bidrog i samverkan med Marinen till en aktuell sjölägesbild.

I november biträdde Kustbevakningen åklagare och polis i en förundersökning kring två fiberkabelbrott i Östersjön. Det kinesiska fartyget Yi Peng 3 var av intresse för utredningen och bevakades av Kustbevakningen.

Under julhelgen skedde ytterligare ett kabelbrott i Finska viken vilket ledde till att Kustbevakningen valde att skärpa övervakningen med bland annat fartyg och flygplan.

Växande rekryteringsbehov

Det säkerhetspolitiska läget innebär ett växande rekryteringsbehov generellt de kommande åren. Idag är besättningarna slimmade och mer personal behövs både till fartyg och flygplan, liksom till organisationen i land. I synnerhet efterfrågas medarbetare i specialistroller inom exempelvis IT och funktioner med direkt eller indirekt koppling till totalförsvarsarbetet samt övrigt utvecklingsarbete.

Malin är teknisk chef ombord på ett av Kustbevakningens övervakningsfartyg.

Stort intresse för att arbeta inom Kustbevakningen

För att möta behovet av en utökad personalstyrka de kommande åren har Kustbevakningen genomfört två aspirantrekryteringar under 2024 med över 1500 sökande totalt till 48 platser. Under året har det även rekryterats till en rad andra tjänster. Kustbevakningens attraktion som arbetsgivare bekräftas av att Verian, för andra året i rad, utser Kustbevakningen som den svenska myndighet som har högst arbetsgivarindex. Omkring 10 000 personer mellan 18 och 79 år deltog i undersökningen.

Frontexuppdrag i Medelhavet

Från oktober till april varje år har den svenska Kustbevakningen och Polismyndigheten personal i Medelhavet på uppdrag av Frontex, EU:s gemensamma gräns- och kustbevakning. Sverige stödjer den italienska gränsbevakningen på Lampedusa med ribbåten KBV 475 och fyra besättningar. Totalt arbetar sexton personer från svenska Kustbevakningen och Polismyndigheten på plats i Italien under vinterhalvåret 2024-25.

Kustbevakare och poliser på väg in till hamn med undsatta migranter ombord.

Stöd till Ukrainas kustbevakning

Under 2024 har regeringen gett Kustbevakningen i uppdrag att skänka vattenskotrar, miljöskyddsfartyg, fordon och annat, redan utrangerat, materiel till Ukraina. Kustbevakningen ska också inleda samverkan på området civil maritim säkerhet.