Havet som konfliktyta på årets Folk och Försvar

– Kustbevakningen behöver fokusera alltmer på övervakning, men utan att minska beredskapen för att hantera olyckor och utsläpp, säger generaldirektör Lena Lindgren Schelin från Sälen.

Behovet av närvaro på havet av Kustbevakningen och andra civila myndigheter, sida vid sida med marinen och det militära, har ökat den senaste tiden. Kabelbrott, skuggfartyg och ökad trafik är företeelser som ställer krav på en ständig och ökad närvaro till sjöss, både för att förebygga illasinnades aktioner och förkorta insatstider om något inträffar.

– Omvärldsläget har aldrig så tydligt som nu visat på behovet av Kustbevakningen. Vår närvaro till sjöss behövs för att bidra till havets, Sveriges och våra grannländers säkerhet, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin, som varit på plats under hela rikskonferensen Folk och Försvar.

– Uppdraget är brett, likaså våra befogenheter. Det gör att vi behövs där och när det händer, säger Lena Lindgren Schelin.

Myndigheterna har ett gemensamt ansvar för ordning och säkerhet

Längs hela den svenska kusten är Kustbevakningen den myndighet som, i samverkan med andra, har den största samlade förmågan över, på och under ytan. Vi gör det möjligt för flera andra myndigheter med uppdrag även till sjöss, men utan egen närvaro där, att fullgöra sina uppdrag. Samtidigt som beredskapen för miljöräddning upprätthålls, har Kustbevakningens övervakande och brottsbekämpande befogenheter kommit att spela en allt större roll, något som omnämnts flera gånger under konferensen.

– ”Samverkan” och ”tillsammans” kan ibland uppfattas som slitna uttryck, men det är just när flera myndigheter agerar gemensamt utifrån en samstämmig problem- eller målbild  som vi blir som starkast. Kustbevakningen har biträtt polisen och åklagare i stora utredningar, som Nord Stream och Yi Peng 3, och för vissa delar begärt stöd av Marinen. Det är så det är tänkt att fungera och det fungerar bra, säger Lena Lindgren Schelin.

Ansvaret vilar tungt på myndigheterna att upprätthålla ordning och säkerhet. Hybridhot och gråzonsproblematik gör det svårt att bedöma vad som händer och kan förväntas hända, om allt inte är vad det förefaller vara.

– Kloka beslut baseras på fakta och genomtänkta antaganden. Kustbevakningens civila sjölägesbild, som samordnas med den militära sjölägesbilden, och som vi delar med andra myndigheter bidrar till att öka precisionen i vårt sjöövervakningsuppdrag. Tillgång till aktuell och uppdaterad  information ger oss möjligheter att agera snabbt, säger Lena Lindgren Schelin.

Uppdrag till Kustbevakningen och Försvarsmakten

Under konferensen i Sälen meddelade regeringen ett uppdrag till Kustbevakningen och Försvarsmakten att ytterligare stärka sin operativa samverkan för att höja den samlade förmågan till sjöövervakning. Uppdraget handlar bland annat om att dela sjöinformation i realtid och underrättelseinformation mellan myndigheterna.

– I grunden gör vi redan de här sakerna och vi samverkar väldigt bra med både marinen och Försvarsmakten. Men det finns skäl att ytterligare höja fokus, prioritera de här frågorna och disponera resurser för uppdraget, säger Lena Lindgren Schelin.

Uppdraget, som ges mot bakgrund av det förändrade säkerhetsläget, ska redovisas senast 23 maj 2025.