Hög beredskap för brandsläckning till sjöss
9 december 2024 11:23
MIRG-styrkan i Stockholm gör sig redo att från Kustbevakningens båtar borda en passagerarfärja, en övning som genomfördes under skarpa förhållanden i en hastighet av 15 knop. Foto: Kustbevakningen.
Flera av Kustbevakningens arbetsuppgifter är sällanhändelser, men när vi ska utföra dem behöver vi agera snabbt, kompetent och samordnat. Bränder ombord på fartyg ute till havs är sådana tillfällen. Därför övar Kustbevakningen kontinuerligt med räddningstjänstens MIRG-styrkor på fartyg som trafikerar svenska farvatten.
Under den senaste månaden har Kustbevakningen övat tillsammans med räddningstjänstens MIRG-styrkor i Göteborg och Stockholm och flera olika rederier. MIRG är en förkortning av Maritime Incident Response Group, en internationell beteckning för räddningstjänstens specialteam som släcker bränder till sjöss. I Sverige består varje sådan grupp av sex personer och deras utrustning för rök- och kemdykning.
– Rederierna har egna resurser och kompetens som Kustbevakningen och räddningstjänsten förstärker. Det avgörande är koordineringen, genom att utnyttja varandras styrkor kan vi effektivt bekämpa bränder och rädda liv, säger Jimmie Broth, en av Kustbevakningens övningsledare.
Den första fasen i den här sortens räddningsoperation är att den utbildade besättningen ombord på ett fartyg börjar bekämpa branden. Samtidigt går larmet till räddningstjänstens MIRG-styrka som snabbt ska kunna ta sig till branden. De kan både vinschas från Sjöfartsverkets helikoptrar eller transporteras ut med till exempel Kustbevakningens båtar och ta sig ombord via lotsluckan.
Ett sätt att ta sig ombord för brandmännen är via fartygets lotslucka. På det här fartyget sitter den nära vattenytan vilket förenklar ombordstigningen. Foto: Kustbevakningen.
Testar att utrustningen är kompatibel
Väl ombord behöver brandmännen kunna navigera och agera i fartygsmiljön och ha kunskap om system och utrustning som är av vikt för räddningsoperationen.
– I år har vi särskilt övat på fartygskännedom, berättar Anders Udhén på Kustbevakningen i Göteborg. Vi har haft genomgångar av system och utrustning och orienterat oss med fartygens ”Safety Plan”. Vi har också testat hur kompatibel och funktionell Kustbevakningens och räddningstjänstens utrustning är med den befintliga ombord, till exempel att vi kan kommunicera med varandra.
För att öva på att samarbeta i livräddande insatser har flera olika nödsituationer simulerats, allt från första hjälpen till att evakuera skadade människor.
– Organisationen kring räddningsinsatser till sjöss började byggas upp efter branden ombord på färjan M/S Scandinavian Star våren 1990 då 159 personer omkom. Sedan dess slipar vi på samarbetet varje år för att vara redo den dagen vi behövs, säger övningsledare Jimmie Broth på Kustbevakningen.
Brandmännen övar att släcka en brand på bildäck på en färja. Foto: Kustbevakningen.
Besättningen på Silja Line går igenom fartygets konstruktion inför en övning att hitta personer i rökfyllda hytter. Foto: Kustbevakningen.
Ändrad 9 december 2024 11:23