Klimatsmarta lösningar sparar diesel och el

Kustbevakningens fartyg drivs med fossila bränslen. Samtidigt ökar medvetenheten om klimatpåverkan. Med regeringens uttalade mål att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, ställer det krav på att redan nu börja tänka framåt och göra anpassningar i dagens verksamhet utifrån vad som är möjligt.

På en av våra fartygsserier har jakten på utsläpp kommit längre genom att spara på både bränsle och elektricitet. Jonas Nilsson, maskinchef på fartyget KBV 034, berättar att man har lyckats nå en bränslebesparing på mellan 5 och 30 procent – beroende på farten – genom att optimera varvtalet på de fyra huvudmotorerna. För att kompensera för ett lägre varvtal har propellrarnas stigning ökat. Åtgärden innebär att maxeffekten är samma som tidigare, men att momentet ökar och rejäla mängder diesel kan sparas.

– Kör man i tolv knops fart på två huvudmotorer så motsvarar det en minskning med ungefär 100 liter bränsle i timmen, säger han.

Tillåter variationer i temperaturen
Det är inte bara motorerna och propellrarna som fått sig en översyn av energibesparing på KBV 034. En annan sparfunktion som införts kallas locked vessel. Det innebär att man släcker belysningen och tillåter variationer i temperaturen i fartyget. På sommaren får det blir varmare och på vintern tillåts lägre temperaturer ombord när fartyget är obemannat.

– Den exakta besparingen är svår att sätta siffror, men att energi sparas råder det ingen tvekan om, säger Jonas Nilsson

Belysningen påverkar
Fartygets belysning har också setts över. Moderna LED-lampor har fått ersätta lysrör och glödlampor. Belysningen gör mer än man kanske tror när det gäller energisparande. Jonas Nilsson uppskattar att 5-10 procent av fartygets totala energianvändning hamnar på belysningens konto.

– Det finns ju väldigt många armaturer på ett fartyg, så åtgärder på belysningsområdet får effekt. Det är också väldigt viktigt att man ser till att det är släckt i lokaler som inte används, säger han.

Här är några fler åtgärder som har gjorts:

• Förbättrad styrning av maskinrumsfläktarna och bryggans ventilation.
• Förbättrad värmeåtervinning från motorerna. Spillvärme förs in i fartygets värmesystem.
• Dåligt isolerade rör, som läckte ut värme, har försetts med bättre isolering.
• Trycket i pumparna ombord har justerats och i många fall kunnat sänkas, vilket sparar energi.
• Temperaturstyrd förvärmning av motorerna.
• Genomgång och justering av alla radiatorer.

Jonas betonar också att det finns en smart åtgärd som i princip inte kostar någonting att genomföra: Det handlar helt enkelt om att inte köra fartyget onödigt fort.

– Att anpassa farten och försöka hålla runt tio knop sparar mycket bränsle, konstaterar han.

Framdrivningsåtgärderna infördes först på KBV 034 och i år på KBV 033 och KBV 031. KBV 032 står på tur.