Kustbevakningen – det civila maritima navet inom totalförsvaret

– Vi måste kunna hantera nya typer av lägen och vara redo att prioritera resurser tillsammans med aktörer som Polisen och Försvarsmakten, säger Henrik Brandt-Hansen, analytiker på Kustbevakningen.  

Med en ökad hotbild är Kustbevakningens roll i totalförsvaret mer relevant än någonsin.  

Ett konkret exempel är den senaste tidens incidenter med kabelbrott i Östersjön, vilket resulterat i att Kustbevakningen utökat sjöövervakningen med särskilt fokus på undervattensinfrastruktur. 

Ett brett och aktuellt ansvar

Kustbevakningen ansvarar för den civila övervakningen till sjöss och säkerställer ordning i sjötrafiken. Kustbevakningen har också huvudansvaret för miljöräddningen till sjöss, vilket innebär att man arbetar för att minimera skador vid utsläpp av olja eller andra farliga ämnen. I uppdragen ingår att utöva tillsyn inom bland annat fiskeri, tull, gräns och sjösäkerhet, men också att tillhandahålla resurser och sjöinformation till andra myndigheter med huvudansvar inom olika områden till sjöss.

– Vi har fortfarande våra grunduppgifter, men i dagens läge måste vi fokusera på det som är viktigast för Sveriges säkerhet. Samtidigt får vi inte tappa bort vår roll som stöd till andra civila aktörer, förklarar Brandt-Hansen.

MSB: Vi måste kunna samverka effektivt  

För att effektivt kunna agera i krissituationer krävs starkt samarbete med andra myndigheter. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en central roll i att samordna det civila försvaret och stärka Sveriges totalförsvar. Susanna Trehörning, operativ chef på MSB, förklarar att myndighetens viktigaste uppgift är att säkerställa en relevant lägesbild för att kunna koordinera insatser mellan olika aktörer.

– Vi har många myndigheter med specifika uppgifter, men i dagens säkerhetsläge berörs sällan enbart en aktör. Vi måste kunna samverka effektivt för att skapa en gemensam inriktning och stärka vår motståndskraft, säger hon.

En viktig samarbetspartner i det arbetet är Kustbevakningen, som har ett avgörande ansvar för sjölägesbilden.

– Kustbevakningen är centrala för att förstå och hantera de säkerhetsutmaningar som uppstår till havs. Ju bättre vår gemensamma lägesbild är, desto bättre kan vi agera, säger Susanna Trehörning.

Henrik Brandt-Hansen kompletterar Susanna Trehörnings beskrivning med att det inte bara handlar om att planera för det värsta, utan även om att förstå konsekvenserna av olika beslut. 

– Vi vet att resurserna aldrig räcker till för alla behov. Därför måste vi prioritera rätt och samtidigt vara medvetna om vad vi kanske inte kommer hinna med, säger han.  

Komplext att återuppbygga totalförsvaret 

Efter att stora delar av det tidigare totalförsvaret monterades ner under 2000-talet har arbetet med att återskapa kapaciteten tagit fart, särskilt sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022. Att återigen ha ett välfungerande totalförsvar – det vill säga ett samhälle som har förmåga att försvara Sverige, vår befolkning och vårt lands självständighet mot olika typer av angrepp – har blivit en prioriterad fråga.

Det är en komplex uppgift, inte minst för att samhällets struktur ser annorlunda ut idag än vad det gjorde för 20 år sedan. Men Kustbevakningen har en stark förmåga att hantera kriser.

– Vi har kompetent personal och bra resurser för att lösa de problem som uppstår. Man kan inte förbereda sig på allt, men vi kommer att göra vårt yttersta, säger Henrik Brandt-Hansen.  

MSB arbetar intensivt med att bygga upp totalförsvaret genom att stärka samverkansstrukturer och informationsflöden. Målet är att kunna samla hela Sveriges förmåga inom några timmar vid en kris och säkerställa att samtliga aktörer drar åt samma håll.

– De senaste händelserna har satt fingret på våra sårbarheter och vikten av att agera gemensamt. Vi behöver en stark och samordnad respons där varje aktör bidrar med sin expertis – och där spelar Kustbevakningen en avgörande roll till havs, säger Susanna Trehörning.