Kustbevakningen avslutar räddningstjänst Marco Polo

Haveristen Marco Polo eskorterades av KBV 003 från Karlskrona till gränsen för svensk ekonomisk zon, där en polsk sjöräddningsenhet mötte upp och fortsätter eskorten till Gdansk i Polen. Marco Polo beräknas anlända till Gdansk tidigt lördag morgon.

Vad återstår för Kustbevakningens del?

– Vi behöver återställa materiel och sanera redskap och fartyg, berättar Kalle Isaksson, som var räddningsledare på Kustbevakningen både när operationen startade och när den nu avslutas. Vi kommer också fortsätta med en stödoperation till räddningstjänsten i västra Blekinge som innebär att vi tar upp olja vid strandkanten och på stränder.

Kustbevakningen fortsätter alltså att ha personal och strandbekämpare på plats, som kan ta upp olja nära stränderna. Uppskattningsvis finns 10 ton utsläppt olja kvar som ännu inte hittats.

– Marco Polo är det största och mest komplicerade operation som vi haft i Kustbevakningen i modern tid, berättar Kalle Isaksson. Vi fick ett dåligt utgångsläge i och med att hon släppt ut så mycket olja vid den första grundstötningen, fyra sjömil från platsen där hon sedan ställde sig på grund.

Räddningsledare Kalle Isaksson. Foto: Kustbevakningen.

Från sjöräddning till miljöräddning

Initialt var detta en sjöräddningsinsats med 75 passagerare ombord som skulle evakueras, en insats som leddes av Sjöfartsverkets JRCC.

– Att rädda liv är alltid första prio, säger Kalle Isaksson, men det innebar för vår del att länsorna runt fartyget tog längre tid att lägga, hela fartyget sida behövde vara fri för att kunna evakuera passagerarna.

Nu kommer utredningar av insatserna göras både internt på Kustbevakningen och av Statens haverikommission.

– Det är omöjligt att göra rätt i alla delar hela tiden och vi har många erfarenheter som vi tar med oss i vårt fortsatta arbete, säger Kalle Isaksson. Kustbevakningen finns primärt till för miljöräddningsinsatser som denna. Olyckor händer trots att det finns fina tekniska hjälpmedel. Då behövs Kustbevakningen som mest.