Många års vrakplundringar utreddes av Kustbevakningen

– Jag kommer alltid att minnas hur viktig jag hela tiden tyckte att utredningen var, hur förvånad jag blev över mängden prylar dykarna samlat på sig och hur meningslöst det hela verkade. Varför? Det har vi inte riktigt fått något svar på, berättar Therese Dorsch, som är den tjänsteman på Kustbevakningen som arbetat mest med den omfattande utredningen.

För Kustbevakningen började allt en dag i juli 2020 när KBV 033 var ute på rutinpatrull utanför Öland. Besättningen hade fått uppgifter om att det kunde finnas dykbåtar som ägnade sig åt vrakplundring i området och när de såg en båt med dykutrustning på däck bestämde de sig för att titta närmare på den. Ombord på dykbåten såg de flera blöta träföremål som såg gamla ut och männen ombord medgav att de nyligen tagit upp dem från ett vrak.

– Då kontaktade våra tjänstemän Kustbevakningens ledningscentral och en förundersökning inleddes. Två minneskort från en GoPro-kameror togs i beslag och tömdes av Polisen. Filerna visade tydligt att dykarna hade hanterat fornminnen och föremål under sina dyk, berättar Therese Dorsch.

Den 30 juli 2020 anhölls de tre männen och Kustbevakningen genomförde husrannsakningar på flera adresser samtidigt. Stora mängder glas-, keramik- och träföremål togs i beslag, men även mer udda saker som en järnkanon från 1600-talet.

Unik utredning för Kustbevakningen

Kustbevakningen hade aldrig tidigare hanterat ett liknande fall och faktum är att ingen hade erfarenhet av den typ av utredning som påbörjades hösten 2020. Personalresurser omfördelades för att kunna utreda de misstänkta brotten.

– Jag är själv dykare, har intresse för marinarkeologi och är rätt haj på datorer. Av Polisen fick jag en snabbkurs i programmen vi använde så att bevisningen skulle hålla i en eventuell rättegång, berättar Therese Dorsch, som lånades in från kuststationen i Umeå.

Den enorma omfattningen av material var en stor utmaning att arbeta med.

– Vi hade som mest cirka 300 föremål i beslag som kunde misstänkas vara fornfynd och cirka 800 föremål i beslag totalt. Att jag ensam gick igenom allt material gjorde samtidigt att jag kunde koppla ihop foton och filmer med mobilpositioneringar, föremål tagna i beslag och de otroligt viktiga dykloggböckerna som en av de misstänkta fört under många år. Flera gånger visade sig det vara avgörande för bevisningen, säger Therese Dorsch, som vill jämföra dykarnas egna loggböcker med Encro-chat, utan dem hade utredningen inte alls lyckats så bra, kanske inte alls.

Av Polisen och Tullverket fick utredningen hjälp att extrahera data ur telefoner, datorer, kameror och hårddiskar som tagits i beslag och Statens Maritima och Transporthistoriska Museer bistod med experter som både kunde bekräfta att det rörde sig om fornminnen och som granskade och fotograferade samtliga beslagtagna föremål.

Vikten att bevara våra fornminnen

Till slut landade utredningsteamet i 11 åtalspunkter och i januari 2021 hölls de initiala förhören, förutom de som hållits i häktet i Kalmar, på stationen i Oskarshamn. Parallellt med att utredningen fortskred under våren hölls kompletterande förhör. Under hösten 2021 sammanställdes förundersökningsprotokollet för stämningsansökan till Kalmar tingsrätt.

Männen dömdes av tingsrätten i september 2022 och åter av hovrätten i januari 2024 för grovt fornminnesbrott.

– Arbetet har hela tiden varit givande och utmanande, ibland svårt och ofta frustrerande. Mest av allt har det varit enormt tillfredsställande, att känna att man gör skillnad för att bevara vrak i svenska vatten, avslutar Therese Dorsch.

---

Fakta om domarna i målet:

Kalmar tingsrätt dömde tre män för grovt fornminnesbrott och en fjärde man för medhjälp den 30 september 2022. Domstolen slog fast att straffvärdet för de fyra männen var mellan tre och tolv månaders fängelse, men eftersom de var ostraffade sedan tidigare omvandlades det till villkorlig dom och samhällstjänst för tre av dem, medan den fjärde mannen dömdes till villkorlig dom och dagsböter.

Hovrätten skärpte den 12 januari 2024 domen och dömde de tre männen till fängelse i 1 år och 4 månader, 1 år och 2 månader respektive 1 år. Den fjärde mannens straff står fast.

Männen förnekar brott.

Domen kan överklagas till Högsta Domstolen.

---

Fakta fornminnesbrott:

Alla fornminnen, det vill säga fornlämningar och fornfynd som kan antas ha tillkommit före 1850, är skyddade enligt kulturmiljölagen och får inte skadas. Det är förbjudet att, utan tillstånd, göra ingrepp som att rubba, ta bort, gräva ut eller täcka över en fornlämning. 

Den som begår fornminnesbrott kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om ett fornminnesbrott bedöms som grovt, som man dömas till fängelse i högst fyra år. Vid prövningen om brottet är grovt tas särskilt hänsyn till om gärningsmannen har använt särskild utrustning, på annat sätt visat särskild förslagenhet eller om gärningen utförts vanemässigt. Vidare beaktas om brottet avsett fornfynd av större värde eller omfattning eller om det medfört en omfattande förstörelse av ett fornminne.

Källa: Riksantikvarieämbetet