Nationell satsning mot sjöfylleri

Alkohol har en negativ påverkan på bland annat omdöme, uppmärksamhet, reaktionsförmåga och koordination vilket ökar risken för olyckor i sjötrafiken eller vid exempelvis angöring. Det är därför viktigt att den som framför ett fartyg är nykter för sin egen och andras säkerhet.

Kustbevakningen kontrollerar tillsammans med Polisen nykterheten för att öka säkerheten till sjöss. Vår statistik visar att tre till fyra procent av de personer som Kustbevakningen kontrollerar anmäls för sjöfylleri. Som jämförelse ledde cirka 2,3 procent av polisens rattfyllerikontroller på väg till brottsanmälningar ifjol.

Kustbevakningen är medlem i Sjösäkerhetsrådet som är ett samarbetsorgan mellan myndigheter och organisationer som alla har anknytning till fritidsbåtslivet. Rådet leds av Transportstyrelsen. För att höja säkerheten till sjöss har rådet kommit överens om att åstadkomma en enad och samlad satsning på ökad säkerhet där ett flertal områden identifierats, varav nykterhet till sjöss är ett av dessa.

Mot denna bakgrund kommer Kustbevakningen under veckorna 28, 29 och 30 att fokusera extra på nykterhetskontroller till sjöss på fritidsfartyg för att förhindra olyckor. Nykterhetskontrollerna utförs både slumpmässigt och vid indikation på berusning.

Ett brott mot Sjölagen

Sjöfylleri är ett brott mot Sjölagen. I Sverige gäller samma promillegräns till sjöss som på land: 0,2 promille alkohol i blodet. Gränsvärdet gäller inte alla fartyg utan endast de som med motordrift kan framföras med en hastighet av minst 15 knop eller har en skrovlängd på minst 10 meter. Även förare av övriga fartyg kan dömas för sjöfylleri. Det är inte bara föraren som kan dömas, även andra ombord med en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss kan göra sig skyldiga till brott. Påföljden för sjöfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader.

Gränsen för grovt sjöfylleri är 1,0 promille i blodet. Påföljden för grovt sjöfylleri är fängelse i högst två år.

Så kontrolleras nykterheten till sjöss

När en kontroll görs får personen först blåsa i ett sållningsinstrument. Instrumentet ger utslag om alkoholhalten i utandningsluften är över godkänd gräns på 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft, vilket motsvarar ungefär 0,2 promille i blodet. Blåser personen positivt i sållningsinstrumentet blir nästa steg att lämna utandningsprov i ett bevisinstrument som finns på Kustbevakningens fartyg, fordon och kuststationer. Det går också att mäta alkoholhalten i kroppen med ett urin- eller blodprov.

Är värdet över den tillåtna gränsen inleds en brottsutredning som lämnas över till åklagare för beslut om eventuell straffrättslig påföljd. Har båten ett skrov som understiger 10 meter kan det bli aktuellt att provköra på plats för att säkra att båten kan framföras i över 15 knop.

Statistik sjöfylleri senaste tre åren

Statistiken omfattar endast Kustbevakningens nykterhetskontroller. Sjöpolisens nykterhetskontroller omfattas inte i siffrorna ovan.

Fakta om Kustbevakningens satsning mot sjöfylleri

• Kustbevakningen genomför årligen pådrag i syfte att kontrollera nykterhet till sjöss.
• Pådraget syftar till att sprida information och skapa en preventiv effekt.
• Pådraget pågår inom ramen för ordinarie patrullering veckorna 28, 29 och 30 (8-28 juli).
• Slumpmässiga nykterhetskontroller kommer främst riktas mot större fritidsfartyg över 12x4 meter.
• Pådraget har en koppling till Sjösäkerhetsrådet som är ett samarbetsorgan mellan myndigheter och organisationer som alla har anknytning till fritidsbåtslivet. Rådet leds av Transportstyrelsen.