Övning för verkligheten – Nyckeln till ett säkrare Sverige

För att Kustbevakningen ska upprätthålla och utveckla sin förmåga att hantera allt från miljökatastrofer till säkerhetshot krävs mer än resurser – det krävs övningar som slipar på medarbetarnas färdighet.  

– Vi övar för att våra besättningar och befälhavare ska känna sig trygga med att hantera de situationer som kan uppstå. Genom att simulera realistiska scenarier kan vi identifiera svagheter, finslipa våra metoder och säkerställa att vi är redo när det verkligen gäller, säger Jonathan Sjölund, övningsledare vid Kustbevakningens räddningstjänstsektion. 

Simulerar verkliga scenarier 

Jonathan Sjölund deltar ofta i internationella övningar, där man samarbetar med andra länders motsvarande myndigheter. Han beskriver de internationella övningarna som ofta handlar om radioaktivt avfall.  

– En vanlig övning handlar om att vi ska ta upp olja ur vattnet med miljövänliga verktyg. Men sen kan det komma ett inspel om att det finns radioaktivitet i närheten och då måste vi planera om och både öka avståndet och höja säkerheten. Sådana händelser måste vi vara förberedda på om det inträffar.   

Skapar en gemensam lägesbild och bättre kommunikation 

Kustbevakningens övningar spänner över många olika områden, men det dagliga arbetet kretsar ofta kring miljöräddningsövningar. Ett exempel på ett vanligt scenario är hantering oljeutsläpp med utrustning för att sanera havet. Då simulerar man att man plockar upp olja ur vattnet.

Det är inte bara den tekniska träningen som slipas utan även kommunikationen. Det kan vara en utmaning särskilt när flera organisationer är inblandade, och kan vara avgörande för att skapa en gemensam lägesbild vid komplexa insatser. 

Samverkan och närvaro blir allt viktigare 

Samarbete med andra aktörer är centralt. Ofta genomförs övningarna med Försvarsmakten, Sjöfartsverket eller kommunala räddningstjänster. Den förändrade hotbilden i omvärlden, där inte minst sabotage mot undervattensinfrastruktur uppmärksammats, har Kustbevakningen visat en större närvaro till sjöss. Inför dessa utmaningar är övningarna med Försvarsmakten och marinen viktiga. Där förväntas Kustbevakningen stötta med både sjöövervakning och räddningstjänst och även nödbogsering.  

Daniel Franke, totalförsvarshandläggare på den operativa avdelningen inom Kustbevakningen, ser en utveckling som ställer krav på de förmågorna.  

– Vi är i en snabb fas nu, omvärldsläget har förändrats på några få år och den omställningen är en utmaning i sig, säger han.  

Ett exempel på nya typer av situationer som Kustbevakningen förväntas kunna hantera är övervakning av fartyg med oklara flagg som stänger av sina spårbara system, den så kallade skuggflottan. Det finns hundratals sådana fartyg, som i bristfälligt skick rör sig nära och i värsta fall svenskt vatten. Dessa för med sig bland annat risk för oljeutsläpp och därmed allvarliga skador på havmiljön.  

Övningarna vässas efter omvärldsläget 

Jonathan Sjölund beskriver en breddning av övningar i takt med att nya risker uppkommit.  

– Tidigare låg fokus mest på miljöräddning, men nu är övningarna bredare och inkluderar nya typer av hotbilder. För oss är det en viktig utveckling och behövs, säger han och fortsätter: 

– Det krävs mycket planering, men det är också otroligt givande. Vi vill hela tiden utvecklas och bli bättre, och engagemanget från både våra egna besättningar och andra myndigheter är fantastiskt. Alla strävar mot samma mål – att bli mer förberedda och effektivare, avslutar Jonathan Sjölund.