Hoppa till innehåll
Kustbevakningens logotyp

Övning i att bärga stridsflygplan i Karlskrona skärgård

Flera personer ombord på en båt tittar på en bil som hänger i en vajer.

En personbil med vingar av trä fick agera det bärgade JAS-planet i övningen. Foto: Erik Svensson, Kustbevakningen.

En större övning har pågått under tre dagar i Karlskrona skärgård där flera myndigheter tillsammans bärgat ett plan som störtat i havet. Scenariot var att ett tvåsitsigt JAS 39 Gripen flög över Karlskrona när kontakten bröts. SOS Alarm fick strax därefter larm från närboende som såg fallskärmar, vrakdelar och oljedimma på havsytan.

När flygplan störtar i havet behöver Kustbevakningen, polisen, räddningstjänsten och Statens Haverikommission samarbeta. Snabbt och effektivt. Om det dessutom handlar om ett stridsflygplan kopplas Försvarsmaktens flygbärgningsgrupp också in.

– Syftet med övningen i Karlskrona var att alla medverkande skulle få en helhetsbild av vilka roller och ansvar som finns i samband med ett flygplanshaveri. Fokus låg på att bärga de olika delarna och personerna på ett säkert sätt, utan att personal skadades eller bevisning förstördes. Att alla hjälps åt och står vid varandras sida när det behövs summerar hela övningen, säger Erik Svensson på Kustbevakningen, som ledde övningen tillsammans med Anders Marntell på Försvarsmaktens flygbärgningsgrupp.

Vid alla olyckor är fokus initialt alltid att rädda liv.

– Vi får larmet från Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC. För vår del är det viktigt att hinna med en riskanalys, inom 90 sekunder är vi på väg till olyckan och vi behöver snabbt få information om det finns särskilda risker för våra dykare, berättar Andreas Håkansson från Räddningstjänsten i Östra Blekinge.

Dokumentationen viktig för att undvika liknande händelser

Om ett av Flygvapnets plan ska bärgas, som i den här övningen, kan exempelvis smörj- och drivmedel och explosiva ämnen utgöra faror för dykarna. Flygbärgningsgruppen på Försvarsmakten har ett särskilt ansvar att leda och genomföra bärgning av havererade militära luftfarkoster och säkra hemligt materiel som kan finnas ombord, både på land och i vatten.

För Statens Haverikommission och polisen, som ansvarar för att genomföra en förundersökning om det finns skäl att tro att ett brott har begåtts, är dokumentationen av särskild vikt. Polisen är även ansvarig myndighet för försvunna omkomna piloter och har ansvaret att utreda arbetsplatsolyckan.

– Statens Haverikommission har utredningsmandatet och ansvaret för att bärga vrak generellt. Vi ställer oss frågorna: vad hände, varför hände det och hur undviker vi att liknande händelser inträffar i framtiden, säger avdelningschef Peter Swaffer på Statens Haverikommission.

Övningen genomfördes från KBV 003 Amfitrite i Karlskrona skärgård. Foto: Patrik Sjöqvist, Kustbevakningen.

Prestigelöst samarbete är nyckeln till framgång

Övningen i Karlskrona innehöll flera delmål, både teoretiska och praktiska, exempelvis sök och bärgningstekniker i kontaminerat vatten.

Kustbevakningen har ett ansvar för att stoppa, begränsa och ta upp olja eller andra farliga ämnen som kommer ut i havet, men kan också biträda med andra arbetsuppgifter. Franz Hellberg är en av Kustbevakningens dykare som deltagit vid flera skarpa flygfartygsbärgningar, till exempel när en Socata MS 893 A havererade norr om Arkösund förra sommaren, då två personer förolyckades.

– Min uppgift som dykare då var att dokumentera flygplansdelarna med hjälp av en kamera med direkt visning på ytan, så att utredarna kunde genomföra bedömningar av olycksplatsen under ytan. Sedan plockade vi upp de större delarna och slutligen placerade vi en container på havsbotten och plockade upp tusentals smådelar, berättar Franz Hellberg. Vi arbetade prestigelöst och med bra kommunikation, alla som jobbar med detta drivs nog av samma vilja: att göra skillnad och hjälpa till.

Några av dykarna som övade att bärga vraket är tillbaka på akterdäcket på KBV 003 Amitrite. Foto: Erik Svensson.

Ändrad 29 november 2024 15:37