Sjöövervakning: ett alltmer kritiskt uppdrag i nytt omvärldsläge

I grunden handlar Kustbevakningens sjöövervakningsuppdrag om att skapa en lägesbild över vad som sker på och under ytan i svenska vatten: från Mälaren och Vänern till kustbandet och vår ekonomiska zon. I praktiken innebär det till stor del att kustbevakarna utför tillsyn och kontroller – men det blir allt viktigare att spana efter avvikande beteende.

Inom ramen för sjöövervakningsuppdraget finns nu även ökade störningar på samhällsviktiga funktioner, där kritisk undervattensinfrastruktur utgör en central del. Det har lett till att Kustbevakningen utökat sjöövervakning i Östersjön. Den här ökade maritima risk- och hotbilden är en del av en ny vardag.

– Det handlar om att förstå vad som är normalt och vad som inte är det. Våra medarbetare har erfarenhet och kunskap som är ovärderlig när vi analyserar beteendemönster. Ett fartyg som stänger av sin AIS-signal, gör en märklig vändning eller rör sig utanför sina vanliga rutter kan vara tecken på något större. Då agerar vi, säger Fredrik Hallerström, chef på Operativa Sjöövervakningssektionen.

Kustbevakningen övervakar sjötrafiken med flera olika system.

Navet på havet i alla säkerhetslägen

Omvärldsläget har satt större krav på både kunskap och samverkan i sjöövervakningsuppdraget. Kustbevakningen positionerar sig nu för att vara navet på havet där egna resurser och förmågor behöver användas optimalt i det egna uppdraget och i stöd till andra. 

Ofta får Kustbevakningen tips från andra myndigheter och allmänheten om vad som rör sig ute på vattnet. I kombination med radarteknologi, AIS-system och flygspaning kan de kartlägga fartygsrörelser i realtid, identifiera potentiella hot och rikta sina insatser.

– Våra flygplan ger oss ett viktigt komplement till arbetet till sjöss. Med all den informationen kan vi identifiera avvikande beteenden och agera därefter, säger Fredrik Hallerström.

KBV 002 och KBV 003 bevakar Östersjön.

Skuggflottan en del av det växande hotet

En av de största förändringarna i sjöövervakningen har varit ett ökat fokus på den så kallade skuggflottan – fartyg i undermåligt skick som stänger av sina spårbara system, som AIS, för att röra sig i det fördolda. Idag finns ett hundratals fartyg som Kustbevakningen följer noga. Även incidenter som kabelbrotten på havsbotten har satt fokus på hur Kustbevakningens uppdrag blivit en strategiskt viktig resurs som stärker Sveriges totalförsvar.

Daniel Franke är totalförsvarshandläggare inom Kustbevakningen. Han beskriver hur den globala utvecklingen påverkar Sveriges säkerhetsläge.

– Det vi ser idag är att Sveriges säkerhet till stor del hänger ihop med vad som händer på våra hav. Därför måste vi visa närvaro och signalera till omvärlden att vi tar vårt ansvar för säkerheten i svenska vatten tillsammans med samverkande myndigheter. I en osäker värld är detta viktigare än någonsin, säger han.

Kunskap och samverkan blir viktiga verktyg

I och med de nya utmaningarna är totalförsvarsarbetet inom Kustbevakningen nu ett prioriterat område.

– Om en kris eller ett angrepp inträffar är det avgörande att vi redan har en fungerande organisation och tydliga samarbetsstrukturer på plats. Det är därför vi behöver öva och förbereda oss ständigt, säger Daniel Franke.