Externfinansierade projekt

Två driftprojekt pågår på Kustbevakningen och finansieras av EU-medel. Det rör driftkostnader för deltagande i FRONTEX operationer, samt driften av medarbetarna kopplade till National Coordination Centre, NCC. Projekten bidrar till den övergripande målsättningen om en effektiv och integrerad europeisk gränsförvaltning vid de yttre gränserna. Här hittar du mer information om Frontex och National Coordination Center.

Kustbevakningen har deltagit i FRONTEX operationer sedan 2009, med flygplan och fartyg, vilket regleras i förordningen EU 1896/2019 som rör utvecklingen av den europeiska kustbevakningsfunktionen (EBCG). Våra besättningars uppdrag är att bevaka EU:s yttre gräns mot tredjeland och bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet. Detta arbete innebär även att de genomför sjöräddningar.

Projektet Frontex drift är en fortsättning på projekt "Driftkostnader FRONTEX", där projektet förväntas bidra till att uppfylla mål 1 i det nationella programmet, det vill säga att uppnå en europeisk integrerad gränsförvaltning. Resultatet av detta projekt förväntas generera lika goda effekter som det föregående projektet, som att bidra till en mer effektiv organisation före, under och efter operationsdeltagande, där en långsiktig planering av insatser styr arbetet. Detta kommer att gagna den europeiska gränsbevakningen, och Sveriges roll i samarbetet. 

Kustbevakningen är involverade i NCC, National Coordination Centre, inom ramen för polisens EUROSUR II projekt. EUROSUR var tidigare EU:s ramverk rörande gränsövervakningssystem för Schengenområdet, med fokus på utbyte av information rörande gränsöverskridande brottslighet och olaglig migration. Numera ingår EUROSUR som en del av den europeiska gräns- och kustbevakningen som inrättades 2019 genom Förordning - 2019/1896 - EN - EUR-Lex. 

NCC är den nationella samordningscentralen som finns vid polisen och som ansvarar för att samordna och dela information och lägesbilder kopplade till gränskontroll. Här återfinns de nationella myndigheter som är utsedda att arbeta inom gränsbevakning. NCC ansvarar för att ta fram och förmedla en nationell situationsbild, som tillhandahålls FRONTEX. Ifrån denna tas en europeisk situationsbild fram, och delas med medlemsländerna. Projektet bidrar till programmets övergripande målsättning om en effektiv och integrerad europeisk gränsförvaltning vid de yttre gränserna, i linje med EU:s Instrument för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI)

Varje programperiod, som är sju år,  fördelas medel till fiskerikontroll till Sverige. Kustbevakningen och Hav- och vattenmyndigheten fördelar de fondmedel riktade till myndigheter. Av dessa medel har vi bland annat fått pengar för genomförda kontroll- och övervakningsinsatser, så kallade Joint Deployment Plans (JDP), fiskekontroller som utförs gemensamt med andra medlemsländer. 

Kustbevakningen startade år 2021 ett treårigt projekt i syfte att effektivisera och förbättra den operativa kontrollen av fiske. Tack vare medfinansiering från den Europeiskaeuropeiska havs-, Fiskeri- och vattenbruksfonden, har myndigheten kunnat säkerställa en högre kompetens och förmåga inom en specialiserad grupp med tolv fiskeinspektörer och tre handläggare. Den specialiserade gruppen arbetar idag med att säkerställa att Kustbevakningen lever upp till både nationell lagstiftning och EU-regler gällande fiskerikontroll. Handläggarna, som arbetar på Kustbevakningens kontor, ansvarar för att implementera lagstiftning och EU-direktiv, samt för långsiktig planering, rådgivning och metodutveckling.

Fiskeriinspektörerna fungerar som ett operativt stöd till andra tjänstemän som utför kontroller och deltar även själva i kontrollverksamheten. Projektet fokuserade på att utveckla både handläggarnas och inspektörernas kunskaper inom metodik och utrustning. Mellan åren 2021 och 2024 genomförde Kustbevakningen en rad kompetenshöjande aktiviteter. Bland annat utfördes riktade kontrollaktioner, så kallade "fiskepådrag", mot fiske efter lax, räka, makrill och hummer. Dessa genomfördes i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. Dessutom deltog personalen i internationella kunskapsutbyten genom den europeiska fiskerikontrollbyrån EFCA och besökte fackmässan "Danfish" för att lära sig om ny teknik. Projektet avslutades med en rad workshops och utbildningar i samarbete med bland annat SLU och danska fiskerikontrollen. Dessa aktiviteter bidrog direkt till ökad kompetens inom fiskeriövervakning och kontrollmetodik.

Kustbevakningen deltar i två projekt utan budget. EUphoria rör EMPACT:s (European Multidisciplinary Platform Against Criminal Threats) cykel inom brottsbekämpning, medan SAR (Search and Rescue) UAS (Unmanned Aircraft System) kopplas till Kustbevakningens eget projekt inom införande av UAS:er (drönare) i linjeverksamhet.

Projektet Operativt Taktiskt Centrum (OTC) initierades efter Schengenutvärderingen 2022, där det påtalades ett tydligt behov av en förbättrad nationell lägesbild för operationell koordinering. Grunderna för projektet formulerades inom ramen för samarbetet Eurosur II, där man har tagit fasta på goda erfarenheter från andra myndigheters organisationer samt de krav som EU:s förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen (EBCG) ställer på Kustbevakningen.

Syftet med OTC är att skapa en ny funktion som koordinerar beslutad verksamhet tillsammans med Ledningscentralsenheten. Detta ska bidra till en högre effekt i den operativa verksamheten och skapa en gemensam, enhetlig lägesbild över Kustbevakningens arbete, där relevanta delar även ska kunna delas med andra samverkande myndigheter. 

Projektet finansieras sedan hösten 2024 via Polismyndigheten och Gruppen för EU-fonder genom EU:s instrument för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI). Det övergripande målet är att stödja en effektiv och integrerad europeisk gränsförvaltning vid de yttre gränserna för att underlätta lagliga gränspassager, hantera migrationsströmmar samt förebygga och upptäcka olaglig invandring och gränsöverskridande brottslighet. 

Fartygsolyckor kan resultera i oljespill och omfattande miljöräddningsoperationer. I IMAROS-projektet kartlades gap inom teknik och metodik, något som IMAROS II projektet kommer att ta fasta på som utgångspunkt för prov- och försöksverksamhet. Nya drivmedel (LSFO – Low Sulphur Fuel Oil) kommer att undersökas ur ett miljöräddningsperspektiv, främst genom att:

• Förbättra kunskapen om brännets egenskaper så rätt beslut fattas på alla nivåer inom miljöräddningsoperationen. 
• Förbättra förmågan till mekanisk upptagning av olja, även i strandnära område.

De sedan tidigare kartlagda problemen kommer att lyftas i tre testomgångar, och näringslivet bjuds in att delta, främst företag inom oljesaneringsutrustning. Sanering av strandnära områden kommer också att undersökas, det aktuella bränslets påverkan på den strandnära miljön, samt upptagning av olja på land. Nya saneringstekniker kommer att provas utifrån forskning. IMAROS-projektet finansieras av Civil Protection Mechanism. 

Projektets bakgrund är att EU-kommissionen initierat och begärt att en implementering av storskaliga IT-system ska genomföras i medlemsländerna. Genom att stärka Kustbevakningens kunskap om behoven, samt myndighetens förmåga och kapacitet att bidra till och hantera dessa system, stärks på sikt också den samlade förmågan inom EU att övervaka ett större maritimt område med gräns mot tredje land.

Kustbevakningen har sökt och fått beviljat ett projekt inom Myndigheten för civilt försvars 2:4:s särskilda satsning inom övningsverksamhet. Projektet börjar den 1 juli 2023 och pågår under två år, med en totalbudget på 2 miljoner kronor. Under projektets gång ska mindre övningar utvecklas, genomföras och utvärderas.

Utifrån utvärderingarna ska tre större regionala tabletop-övningar verkställas, utvärderas och i sin tur utgöra grunden för en större övning eller del av en större övning i slutet av projektet. Målsättningen är att nyttja befintliga och planerade övningar i projektet, och lägga en betoning på utvärdering och uppföljning. Samverkansparter är Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Sjövärnskåren, Länsstyrelsen Blekinge, Länsstyrelsen Skåne samt Stena Line.

Nationella gränspolissektionen har tillsammans med Kustbevakningen identifierat behov av ett myndighetsgemensamt sjögränsprojekt för att säkerställa ett rättssäkert, effektivt och enhetligt gränskontrollförfarande för gräns sjö. Sjögränsprojektets primära syfte är att stärka gränsförvaltningen vid de svenska sjögränserna med målet att säkerställa att Sverige fullt ut följer Schengenregelverket för yttre gränskontroll sjö.

Det tvååriga projektet, som finansieras via BMVI-instrumentet och drivs av representanter från Polismyndigheten och Kustbevakningen, fokuserar på att etablera en gemensam nationell juridisk syn och tydlig ansvarsfördelning för gränskontroll av sjötrafik i enlighet med Schengen-rekommendationerna. Arbetet omfattar metod- och rutinutveckling, utredning av utrustnings- och utbildningsbehov samt en behovsanalys för IT-system. 

Kustbevakningen har som ordinarie uppdrag att arbeta aktivt i de EU-gemensamma kontroll- och övervakningsinsatserna, så kallade Joint Deployment Plans (JDP). Projektet, som har delfinansierats av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, innebar att Kustbevakningen fick bidrag till att förbättra samarbetet med andra EU-länder för att värna om fiskbestånden och säkerställa en hållbar havsmiljö.

JDP-kampanjerna genomfördes i Östersjön, Västerhavet och Nordostatlanten. Kustbevakningen bidrog med cirka 100 JDP-dagar per år, där myndighetens fartyg och flygplan användes för att övervaka och kontrollera yrkes- och fritidsfiske. Insatserna innebar bland annat kontroll av fiskeredskap, fångst, dokumentation och tillstånd. Arbetet utfördes i nära samverkan med Havs- och vattenmyndigheten, som är huvudansvarig för området i Sverige. Tillsammans utvecklade myndigheterna metoder och kontrollsystem för att effektivisera övervakningen. Resultaten av inspektionerna, samt dagliga lägesrapporter, dokumenterades noggrant och skickades till den europeiska fiskerikontrollbyrån EFCA, vilket utgjorde en viktig del av EU:s dokumentation av fiskerikontroller. Vid allvarliga överträdelser rapporterades dessa även via brottsanmälan. Genom sitt deltagande i JDP-kampanjer bidrar Kustbevakningen till att upprätthålla en livskraftig fiskerinäring och en hållbar havsmiljö i enlighet med gällande EU-regler.